DEN RESTAURERADE ORGELN I
ÖSTERGARNS KYRKA PÅ GOTLAND
Historik
År 1849 påbörjades byggandet av en orgel i Östergarns kyrka på Gotland av orgel-byggare Sven Petter Peterson (1798-1852). Beslut om att verkställa orgelbyggnationen, som skulle utföras i och med att läktaren utvidgades, togs på sockenstämman i Öster- garns församling i augusti 1849. När orgeln var färdig besiktigades och godkändes den 16 april 1850 av domkyrkoorganisten i Visby, Wilhelm Söhrling (1822-1901). Orgelfasa- den hade ritats av Fredrik Wilhelm Scholander (1816-1881).
Orgelbyggare Petersons byggnadsstil kan kopplas till den så kallade Linköpingsskolan, som leddes av orgelbyggare Pehr Schiörlin (1736-1815) och hans son Jonas Fredrik Schiörlin (1785-1821). Det finns dock inga skriftliga bevis på att Peterson haft samröre med eller träffat far eller son Schiörlin, men Peterson har ändå tagit intryck av Schörlins orglar och byggnadsstil. Peterson var samtida med Stockholmsorgelbyggarna Pehr Zacharias Strand (1797-1844) och Gustaf Andersson (1797-1872), men skiljer sig i byggnadssätt från dessa, eftersom Petersons byggnadsstil var förankrad i det sena 1700-talet, vilket gör att hans orglar känns mer ålderdomliga än de andras.
I Östergarns kyrkoarkiv har det hittills inte påvisats några rester efter kontrakt och inte heller uppgifter om orgelns disposition.
Restaureringen
1915 byggde Åkerman & Lund en ny rörpneumatisk orgel i Östergarns kyrka bakom 1849 års orgelfasad. Orgeln stod orörd fram till 1965 då den omdisponerades. Trämask-angrepp gjorde att orgeln blivit alltmer osäker till sin funktion, och Åkerman & Lund orgeln revs i samband med att restaureringen av Petersons orgel påbörjades.
Målsättningen med rekonstruktionen av Petersons orgel i Östergarns kyrka har varit att återskapa orgeln till 1849 års skick.
Ingenting av 1849 års orgelverk fanns bevarat mer än orgelhuset och orgelpallen. Eftersom hela orgeln fick nytillverkas, har jämförande studier gjorts på de av Sven Petter Peterson bevarade orglarna i Bro kyrka på Gotland byggd 1839 och i Vamlingbo kyrka på Gotland byggd 1840, när det gäller byggnadssätt, val av material och intonation.
Orgelhuset
Den nytillverkade klaviaturen med förebild från Bro kyrka, har placerats på sin ursprungliga plats på orgelhusets framsida. Heltonerna har belag av ebenholz, halvtonerna har belag av ben.
Omfånget är C-f3 = 54 toner. Klavramen har tillverkats med mahognyfanér som mörkbetsats.
De gamla andragshålen öppnades upp och de nya andragen kopierades från Bro kyrka med 4–kantiga dragstänger. Andragshålen var relativt små och tillät inte grövre stänger än 20×20 mm, hålen har inte filtats. Andragen är svarvade av björk och är svartlackerade.
Nya registerskyltar av papper har tillverkats och monterats ovanför respektive registerandrag.
Ny lucka har tillverkats och placerats mellan klaviatur och pedal. Ny lucka med notställ har tillverkats.
Spelbordet från 1915 års orgel var placerad i orgelskåpets norra gaveln. Öppningen efter 1915 års spelbord samt hål efter diverse elinstallationer har lagats. 1915 års spelbord har magasinerats.
De befintliga stumma fasadpiporna från 1849 års orgel har inte rörts.
Luftsystem
Ny fläktlåda har tillverkats till den återanvända orgelfläkten från 1966. Luftkanalernas dimensioner är kopierade från orgeln i Vamlingbo kyrka. Ny viktbelastad kilbälg med matare har tillverkats. Bälgen har försetts med trampa. Lufttrycket är 75 mm.
Väderlåda
Ny väderlåda har tillverkats efter orglarna i Vamlingbo och Bro kyrkor som förebilder. Den är tillverkad i furu med sinkade hörn, skruvbjälkarna är tappade och kilade i kancellramen. Kancellväggarna är notade i ramen. Kancellerna har dubbla väggar. Spelventiler och ventilstyrningar samt spontluckor med låsjärn följer den praxis som orgelbyggare Peterson hade.
Ett lager skinn är limmat i ventilkistan vid ventilöppningarna. Ventilerna har två lager skinn. Sleiferna är tillverkade av furu och grafiterade, sleiftätningarna består av filt-
brickor på pipstockar och i sleifbanorna. Pipstockarna är tillverkade av furu, limmade i tre lager med stående ådring. Pipposterna är 8-kantiga, pipbräderna är massiva.
Upplaget till väderlådan är gjord med orgeln i Bro kyrka som förebild. Rester efter det gamla väderlådsupplaget fanns bevarat i orgelhuset.
Stockskruvar, registersvärd, låsjärn till spontluckan och armar till vällbrädan är tillverkade av svartbränt smide.
Den gamla väderlådan och bälgen från 1915 var maskangripna och har kasserats.
Speltraktur och registratur
Mekanik och registratur har tillverkats med orgeln i Bro kyrka som förebild.
Trakturen är tvåarmig. Abstrakterna har tillverkats av furu, ändarna är förstärkta med lingarn och varmlim som i orgeln i Bro kyrka.
Två vinkelstockar med trävinklar har tillverkats, den bakre som sitter vid vällbrädan är rörlig. Mekaniken är ofiltad.
Vällbrädan är tillverkad efter orgeln i Bro kyrka med trävällor med smidda järnarmar.
Ny pedalklav har tillverkats efter orgelpedalen i Lärbro kyrka som Peterson byggde 1837. Omfånget är C – f = 18 toner.
Vid tillverkningen av det nya podiet under pedalen användes golvet från 1915 års podium
Orgeln har bihangspedal.
Den gamla pallen på läktaren fanns bevarad men var avkapad. Pallen var tyvärr maskäten, och att laga och modifiera den till dagens orgel skulle innebära för stora ingrepp. En ny passande pall har tillverkats och den gamla är magasinerad på läktaren.
Pipverk
Pipverket är tillverkat efter uppmätningar gjorda på orgeln i Bro kyrka.
Samtliga metallpipor är tillverkade med en legering av 17% tenn. Råsidan på plåten har använts som utsida på piporna enligt orgelbyggare Petersons förebild. Stämningen är liksvävig.
Med ledning av de orglar som idag är bevarade av orgelbyggare Peterson, bör den troliga dispositionen till orgeln i Östergarns kyrka ha varit följande:
Disposition:
Principal 8 fot C-H av trä, c-f3 av metall.
Gedackt 8 fot hela stämman av trä.
Violoncell 8 fot C-H lånad av Gedacktstämman, c-f1 öppna pipor av trä, fs1-f3 av metall.
Octava 4 fot hela stämman av metall.
Offenflöjt 4 fot C-H täckta pipor av metall med invändigt rör, c-f3 öppna pipor av metall.
Octava 2 fot hela stämman av metall.
Superoctava 1 fot hela stämman av metall.
Trumpet 8 fot B/D delad vid h/c1. Diller av trä förstärkta med pergament.
Munstycken och tungor av mässing, kryckor av brons.
Pipverkets placering på väderlådan är anpassad till fasaden och har en diatonisk pyra- miduppställning med längsta pipan i mitten och de övriga i fallande längd på var sida.
Pipverket från 1915 års orgel är magasinerat.
Restaureringen utfördes under 2013 av Tomas Svenske, Christoffer Svenske och Monica Svenske. Slutbesiktningen utfördes av Ulf Oldaeus.